Alternativ till barnhem?

Att det inte finns några andra alternativ, att just detta barnhem är bättre än andra eller att andra sorters insatser inte är realistiska är vanliga argument för varför barnhem behövs.

Men hur bra ett barnhem än fungerar och hur mycket resurser det än har så bygger det på samma princip: att separera barn från sina föräldrar, sin släkt och sitt sammanhang. När man skrapar på ytan så visar det sig oftast att påstående om att barnet är föräldralöst inte stämmer – i de allra flesta fall har en stor majoritet av intagna barn faktiskt föräldrar i livet. Globalt beräknas runt 80-90 procent av barn på barnhem ha minst en förälder i livet. Många gånger både vill och kan de ta hand om sina barn – men det kan vara så att de behöver stöd. I de fall där föräldrarna har avlidit eller av andra anledningar inte kan ta hand om sina barn finns det ofta en släkting, en vän, en granne eller en lärare som kan ta sig an barnet. I de värsta fallen vilseleds besökare och sponsorer medvetet om barnens bakgrund och förtvivlade föräldrar förvägras kontakt med sina barn.

För många barn medför brottet i relationen till föräldrar och andra släktingar att de känner sig ensamma, utlämnade och isolerade vilket bland annat speglas i statistik kring ökad självmordsrisk, ökad risk för kriminalitet och missbruk. För många barnhemsbarn är det oerhört svårt att anpassa sig till ett liv i samhället i samband med att de blir 18 år och inte längre får bo kvar på barnhemmet. Paradoxalt nog kan barnhem med en hög standard öka risker i och med att skillnaden mot ett vanligt liv i lokalsamhället blir ännu större.

Det som behövs, och som vi förhoppningsvis ser början på nu, är en förändring som innebär att man i högre grad prioriterar att hjälpa familjer som har det svårt snarare än ger stöd till barnhem som bidrar till att barn i onödan skiljs från sina föräldrar och syskon.

FN har tagit fram riktlinjer för hur barn som inte kan bo kvar med sina ursprungsfamiljer bör få hjälp på bästa sätt. Där framgår tydligt hur viktigt det är med förebyggande insatser men också att barn i första hand ska placeras i andra familjer och att barnhem alltid ska vara ett sista alternativ. Målsättningen måste alltså vara att förhindra att barn behöver placeras överhuvudtaget genom förebyggande insatser. I praktiken kan det handla om uppsökande socialt arbete med saker som hjälp att öka inkomster, ta hand om missbruk och hälsoproblem, förbättrad konflikthantering och förståelse för barns utveckling och rättigheter. Inga barn bör tas in på barnhem utan att en ordentlig kontroll av deras bakgrund, familjeförhållanden och situation i allmänhet har genomförts.

I de situationer där barn inte kan bo kvar hemma bör första valet vara en placering hos släkt eller vänner samtidigt som stöd till föräldrarna utreds. Barn under tre år befinner sig i ett kritiskt skede av sin utveckling där de knyter an till nära anhöriga och anknytningen är avgörande för deras fysiska och känslomässiga tillväxt och välmående. Man har dessutom kunnat påvisa att barn som växer upp på barnhem, även de som är där så kort tid som 6 månader, kan få en bestående negativ kognitiv, social och/eller fysisk utveckling. Därför bör de inte placeras på institution överhuvudtaget.

Det är viktigt att komma ihåg att barn förstås aldrig ska hållas kvar i en farlig situation, oavsett om det är på gatan eller i sin egen familj. I situationer när barn riskerar att utsättas för våld, övergrepp eller annan vanvård behöver de få hjälp att komma till en säker och trygg miljö samtidigt som mer långsiktiga alternativ kan utredas.

Vi vet att allt detta är full genomförbart också i de mest fattiga sammanhang och ser själva om och om igen exempel i avlägsna delar av Nepal, på landsbygden i Kambodja, i byar i Uganda, i Sydafrika, i Guatemala eller uppe i bergen i Thailand.

För barn i särskilt utsatta situationer kommer det även fortsättningsvis behövas småskaliga gruppboenden med hög kvalitet och en så familjelik miljö som möjligt. Men det är helt centralt att dessa arbetar med det perspektiv som reflekteras ovan. Situationer där den här boendeformen kan behövas kan exempelvis gälla akuta omhändertaganden, att barnet behöver en viss behandling eller specialiststöd eller äldre tonåringar som behöver ett tryggt boende. Tidsperioden bör vara begränsad och målsättningen bör alltid vara att hitta en långsiktig lösning i en familj som kan ge barnet den kärlek, stöd och den kontakt det behöver för att växa upp till en trygg människa.

Eftersom barnhem i genomsnitt är sex till tio gånger dyrare än stödinsatser till familjer i riskzonen och runt tre gånger dyrare än familjehemsplaceringar så finns det goda förutsättningar att arbeta med alternativa insatser. Då kan dessutom betydligt fler barn och familjer få stöd för samma pengar.

Se till att ditt stöd går till verksamheter som hjälper barn på riktigt och inte bidrar till att barn skiljs från sina föräldrar i onödan och därmed bidrar till ytterligare utsatthet eller exploatering. Tidiga, förebyggande insatser med syfte att barn ska kunna växa upp med sina familjer är en bra ledstjärna.

Initiativ med syfte att på ett ansvarsfullt sätt fasa ut och stänga ned existerande barnhem och i långsam takt återförena barn med sina familjer behöver också stöd. Samtidigt behövs grundläggande kunskap om att våld och övergrepp sker och att barn kan bli utsatta även i sina egna familjer. Förberedelser och tydliga planer för hur man hanterar övergreppssituationer eller oro behöver finnas – till exempel i form av en ”child safeguarding policy” och regelbundna utbildningar av personalen.

Det finns många professionella organisationer som jobbar med barns rättigheter både lokalt och internationellt. Det är viktigt att du tar reda på hur en organisation du överväger att stödja arbetar. Inte minst gäller detta när det kommer till placering av barn på barnhem/institution.

Om du har pågående stöd till barnhem är det inte säkert att det är bäst att omedelbart avsluta stödet utan ofta bättre att inleda en dialog för att ta reda på om de är öppna för andra sätt att stödja barn och familjer i utsatthet. Vi hjälper gärna till med detta, mer information om omställning finner du här.

Det finns mycket bra information om hur alternativ till barnhem ser ut och hur det fungerar i praktiken och många professionella organisationer som arbetar aktivt både med förebyggande insatser, med att fasa ut existerande barnhem på ett säkert och ansvarsfullt sätt och att återförena barn med deras familjer.

Andra utvecklar familjebaserade alternativ såsom släktplaceringar, akutplaceringar och familjehemslösningar för barn som behöver hjälp över en längre tid. Samlad information finns bland annat på den här sidan som drivs av Better Care Network.

Sidan ”Homecoming” innehåller mycket information, filmer och annat material särskilt riktat till kyrkor och trosbaserade organisationer. Syftet är att inspirera och uppmuntra stöd till familjer istället för till barnhem.