Trots globala ansträngningar för att fasa ut existerande institutioner saknas till stor del kunskap om hur barn på barnhem i låg- och medelinkomstländer själva upplever sin situation och hur en uppväxt på barnhem påverkar deras liv på längre sikt. Men för att lyckas med större reformer av samhällsvården så behöver vi skapa en bättre förståelse för hur barn och deras familjer själva förstår sina val, hur relationerna i familjen ser ut och vilka alternativ de hade önskat fanns.
I arbetet för att säkerställa att alla barn får möjlighet att växa upp i en kärleksfull familj är det helt enkelt centralt att barn själva får möjlighet att komma till tals. Inte minst gäller detta barn med egen erfarenhet av att placeras på institution. Vad är deras tankar om sin egen erfarenhet? Hur påverkade placering på institution/barnhem deras liv och vad hade de velat ha för stöd istället?
Den 10:e oktober släppte Childhood och Erikshjälpen två rapporter med fokus på barns erfarenhet av placering på barnhem/institution i Thailand och Tanzania. Rapporterna togs fram med stöd från Postkodlotteriet och är en del av vårt arbete för att minska användningen av institutionsplacering och bidra till utveckling av alternativ med fokus på stöd till, och placering i, familjer.
Både Thailand och Tanzania har under de senaste decennierna sett en kraftig ökning av antalet barnhem. Rapporterna bekräftar den bilden och beskriver hur barnhem till stor del används för familjer som söker möjligheter för bättre utbildning och ekonomisk utveckling. I motsats till en vanlig uppfattning är barnen på barnhem sällan föräldralösa eller i behov av skydd från våld. I bägge länderna drivs en majoritet av barnhemmen med pengar och andra resurser från andra länder. Ett stort antal barnhem är inte registrerade och ansvariga myndigheter saknar till stor del resurser för att genomföra tillräckliga inspektioner och kontroller. Att så många barnhem vuxit fram har också gjort att alternativ med stöd till familjer i kris och familjebaserade alternativ såsom foster- och släktplaceringar trängts ut.
Några slutsatser från rapporterna är att det finns ett starkt stöd för att familjen är den bästa platsen för ett barn att växa upp. En överväldigande majoritet anser att stöd till familjer för att förebygga separation och placering av barn på barnhem måste prioriteras. En stor majoritet beskriver också negativa konsekvenser av placering på barnhem och hur detta påverkar relationer, kulturell tillhörighet, språk och ibland också våld och isolering. Barn som lämnar barnhem beskrivs av många som isolerade och vilsna.
Men trots detta, beskriver barnen och andra intervjuade även hur barnhemmen till viss del börjat fylla en funktion som utväg ur fattigdom och armod. Trots det starka stödet för familjens roll, så ser många unga med en uppväxt på barnhem också hur de fått vissa materiella fördelar inklusive tillgång till en bättre utbildning. Detta kontrasteras samtidigt med tydliga uttryck för känslomässiga och psykiska utmaningar kopplade till brottet i relationen till familj, släkt och sammanhang. Ett tydligt resultat är att många av de materiella fördelarna som beskrivs hade kunnat uppfyllas utan att skilja barnet från dess familj.
Rapportsläppet spelades in och kan ses i efterhand via länk. Rapporterna kan laddas ned här:
TANZANIA studie
McAlpine et al (2023) Care experience
THAILAND studie
Northern_Thai_CareLeavers_Study (Oct 2023)
Hör av dig till Joel Borgström på Childhood eller Daniel Gleisner på Erikshjälpen om du har frågor om rapporterna:
Daniel.gleisner@eriksdevelopment.org
Follow this link for information about these reports in English.