Volontär på barnhem?

Att göra volontärtjänst på ett barnhem har blivit ett mycket populärt sätt att ”ge tillbaka” under semestern eller långresan och ett stort antal förmedlare av volontärplaceringar har vuxit fram både i kommersiell och ideell form. Exempel inkluderar resebyråer och reseföretag, icke-statliga organisationer, kyrkor och missionsgrupper, skolor och universitet. Det är numera också väldigt lätt att hitta barnhem via några sökningar på telefonen eller datorn. Även på plats är det lätt att genom förmedlare på hotell och andra delar av turistbranschen få kontakt med barnhem.

Samtidigt har det blivit allt tydligare hur detta bidrar till en ökning av antalet barnhem på många håll. Ett flertal studier, tillsammans med erfarenheter och vittnesmål från berörda länder, tyder på att den ökade efterfrågan faktiskt leder till en ökning av antalet barnhem. Och detta är ett problem eftersom vi vet att en uppväxt på barnhem påverkar barn negativt på en rad olika sätt både fysiskt, mentalt och socialt. Barn som växer upp på barnhem är exempelvis betydligt mer utsatta för våld och övergrepp och riskerna för att senare i livet hamna i kriminalitet, prostitution eller begå självmord mångdubblas.
De flesta som vill hjälpa barn i utsatthet som volontär på ett barnhem har goda avsikter och vill väl. Samtidigt missar många att barnhem som välkomnar volontärer och tillåter direktkontakt med barn utsätter barnen för en rad risker. Exempel inkluderar:

• En normalisering av kontakter mellan främmande vuxna och barn i utsatthet vilket kan utnyttjas av förövare som söker barn med svaga skyddsnät
• Störningar i anknytningsmönster genom upprepade separationer
• Stöd från personer som saknar rätt kompetens i en situation där barn med trauma, missbruk eller andra svåra upplevelser kan behöva tillgång till professionell hjälp
• Ökad efterfråga på “föräldralösa barn” bidrar till exploatering och handel med barn vilket i vissa fall leder till aktiv rekrytering av barn och vilseledande av deras föräldrar. Sedan 2017 är “orphanage trafficking” med i USA:s “Trafficking in persons report” som en ny form av människohandel

I många länder är det enkelt att starta ett eget barnhem och det finns flera exempel på välmenande utlänningar som velat väl men efter ett tag insett att deras verksamhet snarare ökar utsatthet och innebär ytterligare exploatering av barn från fattiga förhållanden. Många barnhem presenterar hjärtskärande berättelser om barnens bakgrund och varför de inte har någon annan stans att ta vägen. Men skrapar man på ytan så finns ofta helt andra orsaker, berättelser och en lång rad brutna löften. Likaså är volontärers berättelser om tillgivna och kärleksfulla barnhemsbarn ofta en indikation på störningar i anknytningsmönster.

Se exempelvis Tara Winklers berättelse från Kambodja i hennes Ted talk eller i hennes bok ”How (Not) to start an orphanage: by a woman who did”.

Volontärarbete och besök på barnhem har på många turistdestinationer blivit så populärt att det skapat en efterfrågan på ”föräldralösa” barn och barnhem. Att vara volontär på barnhem bidrar till en utveckling där allt fler barnhem byggs och allt fler barn skiljs från sina föräldrar. Och ju mer medel som går till barnhem för vård av barn, desto mer tilltalande blir en barnhemslösning för utsatta familjer, som blir övertygade om att deras barn kommer att få en bättre framtid i en sådan miljö än i sin familj.

Det är också viktigt att förstå att detta inte handlar om någon enstaka volontär med goda intentioner utan att det vecka efter vecka kommer nya volontärer med nya projekt och nya önskemål. Och att barnrättsorganisationer i många länder över hela världen uttrycker oro för denna typ av internationellt volontärarbete. För många barn leder de återkommande, och oundvikliga, separationerna över tid till problem med bland annat anknytning och tillit.

Något viktigt som vi alla kan göra är att sätta oss in i de negativa konsekvenserna av en ökad mängd av barn som växer upp på barnhem och hur donationer, besök och volontärer bidrar till den här utvecklingen.

Vi avråder från alla sorters volontärtjänstgöring på barnhem utomlands. Om du funderar på att bli volontär under din semester eller resa rekommenderar vi dig att utforska alternativ och göra grundliga eftersökningar både kring den som förmedlar placering och av verksamheten du erbjuds volontärplats på. Tänk på att det är helt ok att resa, lära sig och byta erfarenheter med folk från helt andra bakgrunder och sammanhang utan att aktivt förvänta sig att ta ansvar för en roll som du kanske inte är kvalificerad för. Detta är på många sätt en bra förutsättning också för ett mer jämlikt utbyte och gemensamt lärande som är grunden i många alternativ till just volontärtjänstgöring. Se exempelvis Learning service och Friends International för mer information om etiska alternativ till volontärtjänst på barnhem.

En viktig sak är alltså rätt enkel: tänk efter och fundera på vad du bidrar med och hur detta påverkar de barn och vuxna du kan tänkas komma i kontakt med. Som volontär är du en av många. Men även om ditt bidrag är gott, vad leder det till i längden?

Rethink orphanages är en global koalition av organisationer som gemensamt arbetar för att motverka det ökande antalet barnhem och för att säkerställa att barn kan växa upp i en familj i enlighet med bland annat barnkonventionen. På deras sidor finns mycket bra material både riktat till skolor, till volontärer och till organisationer som vill ställa om.

Den här kampanjen från organisationen LUMOS (grundad av JK Rowling som skrev Harry Potter-böckerna) sammanfattar många bra insikter och innehåller uppdaterad kunskap om problematik kopplat till volontärer på barnhem.

Alliansen ChildSafe drivs av organisationen Friends International och arbetar regionalt i Asien med att stärka skydd för barn och öka kunskap bland resenärer om beteenden som har skadliga effekter. De har tagit fram ett flertal kraftfulla kampanjer för att informera resenärer om riskerna med att besöka och volontärtjänstgöra på barnhem.

Hos Ethical Shortterm Missions & Volunteering finns mycket bra information om hur trosbaserade organisationer kan organisera etiska samarbeten utan att öka risker för barn eller bidra till att de skiljs från sina familjer i onödan. Den drivs av australiska ACCI Missions and Relief som verkar för att öka kunskap hos församlingar, organisationer och individer i samband med kortare missionsresor och volontäruppdrag.