Peggy Åberg ville göra skillnad och åkte till Nepal för att volontärjobba på barnhem. Men det blev inte som hon tänkt sig. I dag är hon mycket kritisk till barnhemsturism och barnhemsindustrin i stort.
– Jag ville hjälpa barnen, men fick i stället lämna dem med tomma löften.

År 2012 reste Peggy Åberg och hennes dåvarande man till Nepal via ett svenskt företag som anordnar volontärresor för skandinaver. De ville göra en insats, något mer än att ”bara” skänka pengar till en organisation.

”Vi ville göra skillnad på plats och hamnade på ett barnhem i Katmandu. Där tillbringade vi två veckor till att börja med”, berättar Peggy.

Hon lärde snabbt känna barnhemsbarnen och utförde sysslor, som att gå med dem till och från skolan och hjälpa till med läxor. Hon målade också om barnhemmet, jobbade i trädgården, städade och gjorde inköp.

– Det bodde sammanlagt tio barn på barnhemmet som senare ökade till 18. Levnadsförhållandena var väldigt enkla. Det fanns inte rinnande vatten, avlopp eller el. Mitt mål blev att göra barnhemmet till en bättre plats för barnen.

– Min dåvarande man och jag var otroligt naiva och litade på allt som sades. Vi fick veta att vi måste vara med och se till att alla barn fick sponsorer. Det gjorde vi, utan att förstå att familjen som drev barnhemmet fick in mycket mer stöd än de egentligen behövde.

Efter det första besöket i Nepal återvände Peggy sammanlagt fyra gånger. Efter andra besöket insåg hon att saker och ting inte var som de skulle. Pengarna de samlade in såg inte ut att göra någon skillnad alls, tvärtom. Kvaliteten på barnhemmet försämrades. Och det barnen berättade utåt verkade inte stämma överens med verkligheten.

”Till slut insåg vi att vi blivit lurade, och efter mycket efterforskningar bestämde vi oss för att dra in vårt stöd. Nu har barnhemmet stängts”, berättar Peggy.

Peggy är mycket kritisk till barnhemsindustrin och anser att många barnhem drivs med helt fel motiv.

– Många barnhem drivs av outbildade, oengagerade, privatpersoner som vill väl men inte förstår att barnen påverkas negativt.

– Ibland handlar det om vinstdrivande företag som utnyttjar barn. Personalen har varken utbildning eller förståelse för barns behov. Jag tror att barn mår bäst av att växa upp i en familj, vilket även forskning visar, säger hon.

Peggy anser också att volontärresor kan göra mer skada än nytta. Många av researrangörerna kontrollerar inte resenärernas bakgrund, vilket medför risker.

– Den här typen av resor kan locka helt fel personer till barnhemmen, risken för övergrepp är stor. Dessutom är många av volontärerna ungdomar som saknar erfarenhet av både barn och andra kulturer, säger hon och fortsätter:

– Det har varit en process för att erkänna detta, men idag anser jag att vi gjorde ett grovt fel som åkte ut och volontärarbetade på det här sättet. Vi litade på företaget som arrangerade resan och åkte med tron om att vi faktiskt gjorde något gott.