Omställning

Vi rekommenderar inte att långvarigt stöd till barnhem avslutas omedelbart utan istället att givare till barnhem bidrar till en ansvarsfull och planerad omställning. Orsaken är främst för att undvika en okontrollerad nedstängning eller drastiska åtgärder som ökar risker för de barn som redan bor på barnhemmet. Exempel på detta kan vara att barn skickas hem utan någon uppföljning/bedömning av var de hamnar, att barn hamnar på gatan eller att de istället placeras på ett annat barnhem.

En ansvarsfull omställning kan i motsats till detta innebära att barn återförenas med sina biologiska föräldrar, med släktingar eller placeras i familjehem och att stöd till barnen fortsätter i form av uppsökande arbete och familjestärkande insatser. Det är viktigt att barn själva är involverade i processen och får möjlighet att ge uttryck för egna tankar, önskningar och prioriteringar. I vissa fall kan exempelvis självständigt boende för äldre tonåringar fungera när en hemflytt bedöms vara orealistisk eller något som barnet själv inte önskar.

När alla barn flyttat ut och uppföljning visar att de har det bra kan barnhemmet stängas ned.

I vissa fall kan en förändring av själva barnhemmets verksamhet genomföras för att på ett bättre och mer hållbart sätt kunna hjälpa barn och familjer i utsatthet. Exempel på detta är barnhem som startar uppsökande arbete och stödinsatser riktade till familjer i utsatthet, grundar fritidsverksamhet eller på andra sätt ändrar sin verksamhet till ett sorts ”community support center” eller ”after school center”. (länk till case study om EFK). I filmen nedan kan du se ett exempel på hur ett barnhem i Kambodja utvecklat ett stödprogram för att stärka familjer och på så vis förebygga separationer. I vissa fall kan barnhemmet även fortsatt fylla en funktion som akutboende för barn och familjer i kris men då kombinerat med ett stödprogram som syftar till att barn stannar så kort tid som möjligt samtidigt som långsiktigt hållbara alternativ utreds.

Detta kan låta lätt men beroende på situation och bakgrund vilket inkluderar antal barn och hur länge de bott på barnhemmet så kan detta ta lång tid och kräva stora insatser. Ofta behöver rädslor, oro och misstankar både hos barn, föräldrar, personal och givare bemötas. Nya metoder behöver utvecklas och personal behöver lära sig nya arbetssätt utanför barnhemmet, hur man gör bedömningar av familjesituationer, risker vad gäller våld osv. Barn behöver ha möjligheter att påverka sin framtid och genomgående ha tillgång till tydlig information om planerade förändringar. I vissa fall kan inledande analyser göra att en omställning inte bedöms vara realistisk och det kan till och med bli aktuellt att anmäla barnhemmet till ansvariga myndigheter i situationer när omfattande vanvård eller våld och övergrepp upptäcks.

Hur funkar det? Återförening och utfasning i praktiken

En omställning från barnhem till familjebaserade stödinsatser inkluderar en rad olika insatser men med en princip i centrum: barns bästa. En viktig grundprincip är att inte gå för fort fram. Istället är det viktigt att en omställning sker kontrollerat och enligt en noga utarbetad plan. En viktig förutsättning är att alla inblandade (inklusive personal och andra givare) har en gemensam bild av vad som behövs och stödjer processen. Ett bra första steg är därför att involverade personer och organisationer påbörjar ett samtal om den nuvarande verksamheten och om andra arbetssätt skulle vara möjliga. I filmen nedan kan du ta del av historien om hur en amerikansk, kristen organisation valde att ställa om från att stödja barnhem till att återförena alla barn med sina familjer och etablera ett familjestärkande program i Myanmar.

I praktiken börjar en omställning med en första analys av situationen för det barnhem just ni samarbetar med. Ett första steg brukar handla om att samla så mycket information om hur det specifika barnhemmet fungerar i praktiken. Detta har många givare god kunskap om, men i många fall har stödet till stor del varit baserat på personliga kontakter, relationer och tillit mellan de som driver barnhemmet och givarna i andra länder. Rapportering är i många fall begränsad till korta berättelser om enskilda barn och täcker inte saker som rutiner, rekrytering av personal, kompetens och behandlingsmetoder, vilka bedömningar som görs innan ett barn tas in och vilka insatser som görs för att utreda orsaken till att ett barn blir placerat.

Det här frågeformuläret kan vara ett bra stöd för att öka kunskap om legal status, intresse hos personal och ledning. Det är också viktigt att känna till den övergripande situationen i landet, relevanta lagar och policies och reglering av sociala stödinsatser. Frågor som också är relevanta att ställa är till exempel:

  • Hur många barn bor på barnhemmet och hur länge har de bott på barnhemmet?
  • Vet man om de har föräldrar i livet och orsaken till att de placerades från början?
  • Vilka andra stödinsatser finns tillgängliga i området?
  • Har barnen regelbundet åkt hem på lov och längre ledigheter och finns därmed redan en kontakt med familj utanför barnhemmet?
  • Finns förutsättningar för att påbörja en omställning med befintliga resurser eller behöver exempelvis en socialarbetare anställas för att hjälpa personalen?

Efter att tillräcklig information samlats in kan en första analys göras av nuläget. Det är då möjligt att se vad som är känt och vad som kräver ytterligare informationsinhämtning. Det kan vara nödvändigt att stärka barnhemmet organisatoriskt och fortsätta dialog med nyckelaktörer för att säkerställa att alla som är inblandade är positiva till en omställningsprocess.

En viktig del av en omställning är också att gå igenom rutiner för hur barn tas emot inklusive vilka bedömningar som görs av deras bakgrund. Om detta saknas kan ett bra första steg vara att införa en enkel intagningsrutin, kanske kombinerat med att nya stödformer utvecklas och testas så att föräldrar kan få stöd i svåra situationer utan att behöva lämna ifrån sig sina barn.

Nedan finns en illustration av hur en omställning kan gå till rent praktiskt. Även om detta ser relativt logiskt ut så kan det vara komplicerat i praktiken. I många fall är det bra att ta hjälp av personer eller organisationer som har erfarenhet av omställning och hur man jobbar med alternativa insatser. Detta gäller både på givarsidan men också på plats i landet där barnhemmet befinner sig. Vi hjälper gärna till – hör av dig om du har tankar om omställning eller pågående stöd till ett barnhem utomlands (se nedan för mer information).

Detta är en översikt över hur en omställning kan se ut med olika steg och faser. Den kommer från verktyget ”Transitioning models of care assessment tool” som är framtaget av Better Care Network och organisationen Kinnected som arbetat med praktiskt stöd till omställning för ett stort antal barnhem i ett flertal länder.

Hanna har hjälpt sextio barnhem att ställa om

Vägen bort från barnhemsverksamhet

Hur kan vi hjälpa till?

Childhood och Erikshjälpen bistår gärna i en omställningsprocess och har genom projektet ”Ur askan i elden” både kompetens och kapacitet att ge stöd till enskilda givare som vill utreda om en omställning från barnhem till familjebaserat stöd är möjligt.

Vi har teknisk kunskap för att ge råd och tips om hur en omställning kan ske utan att risker för barn ökar och hur man på ett ansvarsfullt sätt kan fasa ut stöd till barnhem och institutioner. Beroende på situation så kan detta ske på olika vis, men i bästa fall sker en utfasning av stöd till barnhem/institution parallellt med att stödet istället kanaliseras om till förebyggande insatser, stöd till familjer och stöd till återförening av barn som befinner sig på barnhemmet.

Läs mer

Förutom att läsa på om institutionsproblematiken generellt och hur alternativ fungerar kan informationen på Fath to action webbplats vara användbar. Där finns information om en rad olika teman och länkar till bra material som tillsammans gör det möjligt att bedöma ett specifikt barnhem.

Better Care Networks hemsida samlas mycket användbar information och tips på online-föreläsningar, checklistor och andra verktyg som kan användas.