Har du barnhemskoll?

Har du barnhemskoll?

Har du koll på problematiken kring barn och barnhem?

Frågor och svar om barnhem och dess problematik

Ställ din fråga
Varför Barnhemskollen?

Över åtta miljoner barn i världen uppskattas bo på barnhem. De flesta som skänker pengar och tid till barnhem är inte medvetna om att runt 80 procent av barnen på barnhem har minst en förälder i livet och att stöd till barnhem kan bidra till att separera barn från sina familjer i onödan. De flesta är heller inte medvetna om att stödet kan ske på bekostnad av hjälp till familjer som vill kunna ta hand om sina barn, då resurser hellre satsas på att bygga och driva barnhem.

Vi har under det senaste decenniet sett hur antalet barnhem i flera länder har ökat kraftigt. Detta sker trots nationella regelverk och riktlinjer från FN som tydligt uttrycker att institutionsvård ska vara sista alternativet. Ett exempel på detta är Kambodja där antalet barnhem har ökat med 75 % mellan 2005 och 2010. Ett flertal studier tillsammans med lokala erfarenheter visar att ökningen till stor del drivs av pengar från västvärlden och att det finns en dokumenterad koppling till resande och turism.

Genom Barnhemskollen vill vi sprida kunskap om konsekvenser för barn av att växa upp på institution och peka på möjligheter till andra alternativ. Vi vill också synliggöra hur det svenska givandet och resandet ser ut och vad det ger för effekter.

Vilka barn placeras på barnhem?

Cirka 80 procent av alla barn på barnhem i världen har minst en förälder i livet. De flesta barn som bor på barnhem är alltså inte föräldralösa.

Det finns många skäl till varför ett barn placeras på barnhem. I låginkomstländer är fattigdom den absolut vanligaste orsaken. Barnhemmen ses som ett sätt för föräldrar att ge barn tillgång till utbildning, mat, hälso- och sjukvård. I exempelvis Sri Lanka har 50 procent av barnen på barnhem placerats där på grund av fattigdom.

I vissa fall sker placeringen på grund av vanvård, övergrepp, eller att barnet övergetts av sin familj. I andra fall beror det på diskriminering eller brist på lämpligt stöd för föräldrar eller vårdnadshavare till barn med fysiskt eller intellektuell funktionsnedsättning.

Oavsett anledning så har alla barn på barnhem varit med om svåra upplevelser och har därför ett särskilt stort behov av trygghet, integritet och stabila relationer till vuxna.

Varför inte barnhem?

Över 60 år av forskning visar att en uppväxt på barnhem kan leda till stora negativa konsekvenser för barn, både på kort och lång sikt. Barn utvecklas genom samspel och stimulans från vuxna som känner barnet väl och svarar på dess behov. Barn som växer upp på institutioner berövas oftast den möjligheten, vilket leder till att deras utveckling skadas på många områden; allt från fysisk tillväxt till intellektuell, känslomässig och social utveckling.

Även om miljöerna, samhällena och kulturerna har varit vitt skilda så har erfarenheterna varit överraskande entydiga: barn far illa av att växa upp på institution och utöver anknytningsproblematik och risk för våld och övergrepp så har många barn mycket svårt att klara av ett självständigt liv i samhället efter att de flyttat ut. För många barn medför brottet i relationen till föräldrar och andra släktingar att de känner sig oerhört ensamma, utlämnade och isolerade vilket bland annat speglas i statistik kring ökad självmordsrisk, ökad risk för kriminalitet och missbruk.

FN har tagit fram riktlinjer för hur länder ska hantera barn som inte kan bo kvar med sina ursprungsfamiljer. Där framgår tydligt att barn i första hand ska placeras i andra familjer och att barnhem alltid ska vara ett sista alternativ och bara när man är säker på att det är för deras bästa. Små barn under tre år ska, enligt de riktlinjerna, aldrig bo på barnhem.

Institutionsvård är sex gånger till tio gånger dyrare än stödinsatser till familjer i riskzonen och runt tre gånger dyrare än familjehemsplaceringar.

Kan barnhem vara okej?

För barn i särskilt utsatta situationer behöver det finnas småskaliga institutioner med hög kvalitet och i så familjelik miljö som möjligt. Det kan gälla akuta omhändertaganden, att barnet behöver en viss behandling eller specialiststöd eller äldre tonåringar som behöver ett tryggt boende. Tidsperioden bör vara begränsad och endast pågå tills ett bättre alternativ hittas. Alternativa lösningar kan bestå av stöd till ursprungsfamiljen eller placering i familjehem.

Barn under tre år befinner sig i ett kritiskt skede av sin utveckling där de knyter an till nära anhöriga och anknytningen är avgörande för deras fysiska och känslomässiga tillväxt och välmående. Därför bör de inte placeras på institution.

I Sverige finns inte längre barnhem som har som syfte att ersätta familjen under hela barnets uppväxt. Det finns olika typer av mindre institutioner där barn och unga placeras efter att socialtjänsten övervägt andra alternativ och kommit fram till att en tillfällig placering är för barnets bästa. Små barn placeras i princip alltid i familjer.

Jag stödjer redan ett barnhem – hur ska jag göra då?

Att bara avsluta sin finansiering är inte ett bra alternativ eftersom det kan leda till negativa konsekvenser för de barn som redan finns där, men under en omställningsfas finns några grundläggande frågor att ställa sig:

  • Barnhem bör vara en tillfällig lösning. Har barnhemmet en plan för varje barn som placeras, för att arbeta för att de så småningom ska kunna flytta tillbaka till sin familj eller by?
  • Hur säkerställer barnhemmet att andra sätt att stödja barnet och familjen prövats innan barnet placerades där?
  • Samarbetar barnhemmet med andra och låter barnen vara en del av det omgivande samhälle som de senare ska bli en del av?
  • Har barnhemmet en policy för att säkerställa skydd av de barn som bor där?
Hur kan jag bidra?

Det bästa vi kan göra för att hjälpa barn som lever i utsatthet är att stärka skyddsnäten runt barnen och alla de krafter som tillsammans kämpar för att barn ska ha det bra. Det handlar om att:

  • ge stöd till familjer att hittta försörjning så att de kan ta sig ur fattigdom och prioritera sina barns behov och framtid.
  • stödja föreningar, kyrkor och lokalkommittéer i deras arbete att skapa familjebaserade alternativ för barn som inte har någon egen familj som kan ta hand om dem.
  • påverka sociala myndigheter att ta sitt ansvar för att stödja barn i utsatta situationer.

Vill du veta mer om hur sådana insatser kan se ut? Läs mer på erikshjälpen.se och childhood.se

Hur ser Childhoods och Erikshjälpens koppling till barnhem ut?

Childhood och Erikshjälpen har en gemensam värdegrund och en gemensam passion att verka för barns bästa och att alla barn ska få sina rättigheter tillgodosedda.

Både Childhood och Erikshjälpen har under ett antal år arbetat med problematiken runt barnhem i sina respektive programländer, framför allt i Sydostasien, Östeuropa, Östafrika men också i andra delar av världen.

Childhood har närmat sig frågan utifrån sitt fokus på att förhindra att barn utsätts för övergrepp och exploatering och sitt arbete för att ge barn en uppväxt med trygga och kärleksfulla vuxna. Erikshjälpen har gjort resan från att stödja barnhem till att, med FN:s barnkonvention som grund, stärka sitt rättighetsbaserade arbetssätt och i stället verka för barns rätt att växa upp i familj.

Genom vårt och andra aktörers arbete har mycket uppnåtts, inte minst en förändrad syn hos nationella myndigheter med ansvar för barn i utsatta situationer. En mängd lokala organisationer arbetar idogt för att ge familjer bättre alternativ än att lämna ifrån sig sina barn. Dock ser vi att det inte skett någon reell minskning i tillflödet av barn till barnhem. Tvärtom har antalet barnhem ökat i flera länder och i takt med det har vår egen och våra partnerorganisationers frustration vuxit. Vi känner ett gemensamt ansvar att öka kunskapen om detta bland svenska aktörer.

Ställ din fråga kring barnhem!

Barnhemskollen görs i samarbete mellan:
Med stöd från: